Satt på bussen på väg hem från jobbet när jag hör en ung kille bakom mig tala med nån via sin mobil. Hans tonart, ticks ljud, ordval, även nörd ord gör mig berörd och jag hör nån som låter som min Tobias, min sons ord, min sons ticks ljud, min sons olika tonarter ..... men det är inte MIN son, det är någon annans son.
Den dagen MIN son lämnade mig, spöregnade det ute, allt var kaos, en ren skär avrättning kändes det som, de orden JAG inte fick säga eller tänka eller ens tycka ...... AVRÄTTNING, kan säga det tusen gånger till för det var MIN känsla just denna dag när IVA-läkaren stängde av respiratorn.
Mina tårar regnade ur mina ögon idag ...... minnena av min son och min utmattning av att vara duktig, det tär på en.
Min älskade son .....
Jag sitter här och tänker sååå på min Mattias, saknaden är så tung. Jag läser dina ord och det får mig att vilja ha dig famför mig, Krama om dig och säga: jag vet så väl hur du känner..........
SvaraRaderaDu finns inte framför mig Marie, men du finns hos mig. Våra änglabarn finns hos varandra.
Varamste mammatillmamma Kram/Elisabet
Härligt att vi har varandra ♥
RaderaKram