söndag 12 februari 2012

Vart tog alla vägen?

Igår kväll efter Melodifestivalen surfade jag runt på alla de sidor jag följt en tid med ungdomar med samma sjukdom som min älskade son Tobias som hade Ewings Sarkom .... men alla har passerat detta liv.
♥ Blev så illa berörd att allt brast ♥
Sänder en stor varm kram & tanke till alla som sitter kvar på jordelivet och försöker andas på livets svåra väg.

6 kommentarer:

  1. Hej! Vad tragiskt att massa barn och ungdomar mist sina liv. Dessa är ju vår framtid och då tar den hemska cancer över. Unga människor ska inte få denna hemska sjukdom och lida av all behandling. Livet är hårt och orättvist. Vi som är kvar utan våra barn dör nästan av all sorg. Min läkare skriver ut lugnande åt mig, men vill inte bedöva mig. Sorg gör fruktansvärt ont.
    Kram Siv

    SvaraRadera
  2. Sorg av ens barn är oerhört smärtsamt .... jag har inte heller tagit nåt bedövande medel utan skriker, gråter, skrattar hysteriskt så som jag behöver eller känner för .... arg ibland och även oerhört besviken.
    Älta är ett bra sätt att få ur sig skiten även att skriva här.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Hej Marie!
    Hittade din blogg idag och har nu sträckläst alla dina inlägg. Vilken jättefin son du har och va' sorgligt att hans liv tog slut på ett sånt sätt - och så snabbt dessutom! Tycker som många andra att läkarna agerat väldigt märkligt med beslutet om att stänga av hans respirator när han bara timmar innan varit vaken och vid medvetande.
    Hoppas att du finner ett lugn i din vardag så att du orkar leva vidare!
    Många kramar,
    Jeanette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej och kul att du hittade hit ♥
      Jaaa du, knasigt och underligt är de och jag kommer nog aldrig riktigt få ett ärligt svar av dom på IVA i Linköping ... har försökt ett antal gånger nu.
      Min vardag har lugnat sig nu, snart 2 år efter, men visst har man dåliga dagar och ibland rätt okej dagar.
      Sänder en kram tillbax ♥

      Radera
  4. Så många Ewings Sarkom ungdommar som inte klarade sig. Faktum är att på Östar barnsjukhus har det blivit problem med sjöterskor som inte orkat med att det varit så många dödsfall. Då inte bara sarkom förstås. 2009 - 2011 har varit extremt många dödsfall. Är på träff med andra föräldrar och där har jag fått reda på detta (vi som mist).

    Vi får kämpa på. Jag har fått min andra "våg" nu.. det är jobbigt.
    //Benny

    SvaraRadera
    Svar
    1. Usch .... jaaa vad kan man göra!? Försöker bidra med att skänka pengar till forskning, men vet inte om dom tar just Sarkom på ungdomar på allvar ... man är så maktlös. Vill göra massor och skickat ut E-post till berörda, men får sällan svar.
      Sänder kärlek till alla oss, sörjande som förlorat ett barn ♥

      Radera